Etikettarkiv: hat

TROLLEN FANNS ÄVEN FÖRR I TIDEN

Inte heller då bemödade de sig att läsa hela texten innan de kommenterade. Det är uppenbarligen inget nytt fenomen.

   Ur förordet till ”En flykting korsar sitt spår”. Originalutgåva 1933, nyupplaga och detta förord från 1955:

”Skildringarna av staden Jante är till sina yttre drag hämtade från staden Nykøbing på ön Mors (Morsø, Morsland) i Limfjorden. Detta ledde från åren 1933 och framåt till en rad mycket skarpa angrepp på mig. Om de hade kommit från folk som behärskade läskonsten kunde de väl ha fått ett visst eftertryck, men de var bara orimliga. Man får nog säga att de som vill komma åt mig kunde ha spårat upp rätt pinsamma saker, men de var bara rasande, och då kan det bli klent med klarsynen. Så fanns det också en bakgrund som dessa människor inte kunde känna till – nämligen alla brev som jag också fick om hur härligt det var att jag angrep staden. Jag fick snuskiga förslag om nya upplysningar som kunde svärta ner staden ytterligare. Jag funderade ibland på att publicera båda slagen av skrivelser och äntligen låta staden få se en skymt av sitt ansikte, nu när jag hade fått Jantes egen dokumentering, men det låg ju trots allt under min värdighet. Hur som helst, Jante har i brev till mig svärtat ner sig själv mer än jag någonsin har velat eller lyckats göra. Dessa människors uppfattning av litteraturen undandrog sig också diskussion. Gemensamt för både dem som angrep mig och dem som törstade efter att få mig att fortsätta var att inte en enda av dem hade läst boken. Jag fick så många upplysningar – mest anonyma – att jag kunde ha slagit mig ner som utpressare i Jante.”

   Den fortsatta läsningen, från andra stycket på sida 11, visar dock på att det alltid finns ett hopp, med nya generationer. De som kan se på det hela lite mer utifrån, som inte tar det lika personligt, och som faktiskt valt att läsa hela texten, och då med mer objektiva ögon:

”Jag har ingen anledning att dölja att detta gjorde mig ont. Det är klart att jag har varit starkt bunden till barndomens stad. Å andra sidan är det väl också nästan självklart att staden idag bara existerar för mig som den skugglika barndomens region, ett beslöjat och vemodigt minne som nu så gott som aldrig dyker upp. Ändå gläder det mig att höra att vinden nu har vänt sig. Boken har äntligen blivit läst, inte bara refererad von Hörensagen, och det har kommit en ny generation, en som inte känner sig personligen inblandad och därför inte läser med rödsprängda ögon. Många år har gått, och en katastrof har drabbat världen under mellanperioden. Det är tydligt att den nya generationen inte riktigt fattar varför de äldre tappade sans och samling, och det verkar dessutom som om den läste boken, vilket gör en skillnad.”

   (Här finns även en sorts motivering till varför utomståendes åsikter kan vara väldigt värdefulla i känsliga ämnen. Deras förmåga att kunna se på det rationellt och inte påverkas av det personligt ger ett perspektiv som inte finns hos de berörda, ”offren”, eller vad man vill kalla de. T ex inom ämnen som sexism, rasism eller annan diskriminering. Utifrån-perspektivet kan vara väldigt värdefullt, att folket inte tappar ”sans och samling”.)

   Det finns även en poäng i att hatet inte har en klar skepnad, det kan komma från båda hållen i relation till en text. De som angriper en behöver inte alltid vara fienden, och de som till en början verkar vara på ens sida, är kanske egentligen de som tar diskussionen bakåt. Den första meningen uttrycker också väl hur lätt det är att angripa en abstrakt person, en som man inte träffat eller sett personligen:

”Det lönar sig ofta att hyckla en överlägsenhet som man inte känner, men jag gitter inte göra det. Nu är det hela betydelselöst, men en gång var det inte det. Reaktionen förstår jag egentligen väl. Det kunde verka lite överraskande att se sin stad tagen till förebild för en samhällsform som inte är bra, men ingen försökte förstå – och jag tyckte att det var värst med den pöbel som i anonyma brev bejublade mig för något som de bara hade hört i tredje eller fjärde hand och med stinkande glädje hade förvrängt och grovt vulgariserat i sin smutsiga fantasi. Mina angripare var trots allt av ett renare sinnelag.”

   Den övergripande utvecklingskurvan går i alla fall uppåt. Progression går före regression. Ett steg bakåt möts alltid med två steg framåt.